tisdag 25 december 2012

Ett halvt jordklot från Venice Beach

Ingen har dammat av den tyngsta på några dagar.
Ibland måste man gymma.

Såna här presstockar finns ju överallt men brukar dels vara skitlätta, och om det finns flera så är alla ungefär lika tunga. Här bjuder de på tre stockar av vitt skilda vikter, den tyngsta motsvarande en press på kanske 45-50 kg och den lättaste cirka hälften så tung (vilket i sig är tyngre än i de utegym jag sett, osäker på hur mycket vikt de tappar över åren, dessa verkade ganska nyinstallerade).

söndag 9 december 2012

Rocky-ski

De börjar bli mättade med tjära nu.
RJ med skidor - 1:41 tim kvällsmys i skogen. Med pannlampa och all snö så kunde man klara sig rätt bra undan kvistar i ansiktet.

Lite "intressant" att scramblea "bergsskreva" och släpa med sig skidor och stavar upp.

lördag 8 december 2012

Redan 1985 fanns svaret


Kanske svårt att tro, men jag har inte tittat på denna sen uppenbarelsen. I mitt minne var det mestadels v1-övningar i filmen, men hela utomhusdelen är v2 med inomhusträningen nästan ren v1, fast mest boxarfys. Otroligt insiktsfullt och ytterligare ett bevis att Sly är en trollkarl som reser i tiden.

söndag 2 december 2012

Ballast

31 kg avkomma på släp passet igenom
Förr om åren skulle jag garanterat upplevt viss stress av 9 dagar ensam med ett barn som ska lämnas tidigast 0745 och hämtas senast 1630 (samt hinna med 30 min pendling åt varje håll, matpaus och 8 timmar arbete) och passning all tid däremellan. Stress av att träning inte kommer bli av.

Efter rockyjogg så är jag lugn som en filbunke. Träning bara händer. Och händer den inte så är det ok det med.

lördag 1 december 2012

RJ räddar världen en själ i taget

Run svåger run
Mille ville samspringa idag, det var inte svårt att övertala honom att köra Rockyjogg.

Dock gjorde obekant terräng mestadels i form av kärr/mosse och planterad granskog att det blev relativt mycket spring och relativt lite rocky, hjälpte inte att allt var täckt av snö. Bra pass inför Ångaloppet!

fredag 30 november 2012

Xth rule

Det finns ingen sån regel inom Rockyjogg, men det kanske borde finnas: när sällsynta tillfälliga tillfällen uppenbarar sig tar man dem.

lördag 17 november 2012

Lögner, förbannade lögner och statistik

Från SVD idag :
"I en omfattande sammanställning av flera studier jämförs skaderisken hos unga idrottare i olika idrottsgrenar och typer av träning. Resultaten visar att skaderisken vid styrketräning var 0,0035 skador/100 mantimmar träning. Detta kan jämföras med skaderisken vid fotbollsträning (6,20 skador/100 mantimmar träning). Det är för ett barn mer än 1500 gånger farligare att spela fotboll än att styrketräna!”

Kom igen! I en normal 11-mannamatch i fotboll skulle alltså 2,05 spelare skadas? Jag spelar inte fotboll alltför ofta ska erkännas, men varje gång nån skadar sig blir man förvånad, och två i samma match?

(kanske gäller siffrorna internationell fotboll och varje ligga och kvida, bäras av bår och sen springa in på plan igen räknas som en skada?)

Jag noterar också humorn i att experten först slår fast att styrketräning är så säkert att man i snitt kan träna 45 min per gång, tre gånger i veckan i 255 år mellan varje skada ... men "för att inte skada sig bör man anlita en PT". Haha.

"Gymet dödar din själ och snor dina pengar"

torsdag 15 november 2012

Breaking Dawn

Hem igår.
In idag.

söndag 11 november 2012

Men vi har ju ingen lokal ju ...

Träning fördelat på lokal senaste 30 dagarna
Fri från gymets bojor.

Jag avser att förlänga simningen utomhus så mycket det går nästa sommar mha våtdräkt och sen simma minimalt med pool nästa vinter (såvida, eventuellt, de inte kommer till skott och bygger den nya simhallen som var planerad 150m härifrån). Fajting kommer väl fortsätta tills jag hittar nån att brottas med i skogen.

torsdag 8 november 2012

Resultat av dagens fystest


Stå på kanten, genom valvet utan att nudda marken,
stå på kanten på andra sidan.
Kroppen kan springa, gå, hoppa, klättra och lyfta. Som vanligt. Bland annat.
Över båda tvärbommarna i taket utan att nudda marken mellan.

måndag 5 november 2012

4th rule

Upp!
4th rule of Rockyjogg is: when waking up in a new city - you have to Rockyjogg!

Häromdagen förmiddagsrocky till/på/från Djäkneberget i Västerås. Lite steril och tillrättalagd park, trevligt för ögonen men inte mycket Rocky, men fastnade ett tag i ett litet hällparti där jag kunde köra lite minimalistisk klättring (blöta lavar var nog ett krav för att skapa nån slags svårighetsgrad).

Igenom hålet, sen från ena kortändan till andra utan att nudda marken.

torsdag 1 november 2012

Dagens uppgift

Längs trädstammar: upp i 45 grader, ner i 90 grader.
Andra prisar våren, jag ser henne som en förrädisk slyna som i bästa fall bär på ett löfte om en annalkande sommar.

Hösten däremot är betydligt mer pålitlig. Nu har hösten växlat från guld till koppar men tillåter bara ben i november.

söndag 21 oktober 2012

Unknown and unknowable

"Genom klykan". Luddes bild.
Jag har lagt ner gymträningen nu, det är närmast den definitiva kapningen av navelsträngen till mina uppmätta historiska resultat.

Man vet inte i förväg hur ett pass Rockyjogg utvecklar sig, långsiktig planering utöver när man ska Rockyjogga nästa gång finns inte. Det inte finns heller inga tidigare Rockyjoggare vars spår man kan följa, eller vars utveckling eller brist därpå man kan dra lärdom av.

Rockyjogg är inte riktigt samma aktivitet som när jag började med det och jag är inte riktigt samma person som när jag började med Rockyjogg.

fredag 19 oktober 2012

Utsikt från vita fläcken

Utsikt från vita fläcken över de som valde en annan
pendlingsmetod idag. (utsikten är bättre åt alla andra håll)
Premiär för springpendling idag, lade in lite rocky-moment så jag inte blir alltför kenyansk.

onsdag 17 oktober 2012

Kurva

Dygnsmedeltemperatur 1961-2011 Bromma
Mellan mitten av november och sista veckan i mars får man räkna med att mest varje Rockyjogg kommer vara kall, blöt och jävlig.

Sista helgen i mars var länge den tidpunkt jag traditionellt drog igång strongmanträning utomhus.

Över fem grader är Rockyjogg mysigt under alla omständigheter och man kan vara lätt klädd. Nästan prick sex månader, vintern är lång i Sverige.

onsdag 10 oktober 2012

Skogen är gratis

I US of A (kommer till Europa snart, om det inte redan gjort det) kan man nu gå på kurser, workshops, certifieringar, seminarier och åka på retreats för att lära sig springa i skogen. Dessa kunskaper ska sedan appliceras genom att anmäla sig (för mkt dyr avgift) till ett kommersiellt masslopp på en hyfsad standardiserad bana. Fantastiskt!
http://movnat.com/movnat-training-for-obstacle-course-racing-a-perfect-fit/

Rockyjogg vs Tjurrus

Aktiviteterna tangerar varandra, men då bli smutsig är nånting som förr eller senare händer inom Rockyjogg (RJ) så är det ett uttalat syfte inom Tjur Ruset (TR). En annan stor skillnad är att RJ bjuder på många moment där misslyckande är sannolikt, TR bjuder inte ens på moment där det är möjligt att misslyckas.

Uppförsbackar: RJ såsom det utövats hittills har kanske brustit i rejäla löpbara uppförsbackar. Vi har kört riktigt brant (scrambling/klättring) eller gått i de branta backarna, att springa sönder träningspasset i en backe har bara verkat dumt.

Nedförsbackar: ungefär samma sak: vi har scrambleat nerför "berg", vilket mycket handlar om att inte ramla och bryta nånting. Att bara flyta med i löpning utför branta men välpreppade stigar är inget vi gör mycket inom RJ.

Teknisk löpning: rötter, sten och skit. Här har man helt klart nytta av RJ jämfört med asfalts/löpspårslöparna. En orienterare har ännu större fördel av den enkla anledningen att han tillryggalägger mycket mer sträcka per vecka/månad/år i sån terräng än en RJ:er.

Nära-Rocky-moment: TR i år bjöd på en dryg handfull nära-rocky-moment. Efter sådär 4 nedhopp på kort tid från relativt hög höjd kunde jag plocka tre enkla placeringar av killar som tagit tvärslut av att bara jämfotahoppa rakt ut (jag använde inte den metoden). Men en dryg handfull nära-rocky-moment spritt på en timme är inte tillräckligt för att ha nån riktig inverkan på utfallet.

Träsken: träsken var intressanta, och inte helt enkelt att ens i efterhand avgöra vilken metod som var rätt. (a) Klafsa metodiskt kortaste vägen, b) Kryssa mellan de ställen där det verkade finnas lite mer hållfast underlag, c) Kamikazespringa rakt ut i vattnet (jag favoriserade b med fler inslag av a än c under loppet)).

Diket: Sekvensen av diken var TR rakt av, under en RJ skulle man ha hoppat över diket. Enda syftet var att göra deltagarna smutsiga, och ärligt talat tyckte jag det blev väldigt träligt väldigt fort. Diket krävde ingen skicklighet (utöver att fuska utan att åka fast eller sova alltför dåligt efteråt) utan i bästa fall neutraliserade det löpsteg vs motor lite.

söndag 7 oktober 2012

Tjur Ruset 2012

Före loppet
Ca en mil terränglöpning modell hårdare, 63:07 min. (Men plats 182 av 3333 fullföljande herrar låter bättre än milen på dryga 63 minuter)

De långsiktiga förberedelserna har bjudit på mindre än en kilometer löpning snabbare än 5:00-tempo sen vadskadan i mitten av juli, och ytterst lite snabbare än 6:00-tempo sen Ångaloppet. Rejält fartovan med andra ord, skulle tro att de lättlöpta delarna av banan gick klart snabbare än 4:30.

Efter tre-fyra veckor utan vadkänningar fick jag lite på vad som skulle ha varit sista löppasset i tisdags, följdes upp av kramp när jag promenerade runt. Tog en testlöpning på fredagen 1,5km på löpband i 12km/h "duger kanske inte för att springa runt, men duger för att starta" tänkte jag.

Notera POSE-stilen. Skojar bara - POSE är skit
Startar hårt, men inte hysteriskt hårt, trodde jag låg ganska långt efter efter backen (bekräftas av resultatlistans plats 292 vid "backpriset"). Får ingen panik utan rättar mig i ledet under de knixiga partierna och försöker plocka placeringar när det är lättlöpt.

Efter en ganska lång tid (helt utan km-markeringar, den enda jag såg var Km 8) säger en tjej som sitter i diket "snart sju km", då hade min hälsena loggat ur och jag sprang allt stappligare och tappade konsekvent placeringar för enda delen av loppet. Men efter nån km kom träsk och dike och åter träsk och åter diken och hälsenan fick vila upp sig lite.
Efter loppet
Lyckades lägga in en blygsam tempoökning in mot mål och kom in i systemiskt bra skick (men vaderna mådde ju piss från en timme efteråt, och nu dagen efter och säkert kommande veckan).

Mål nästa år: topp-100 (snabbare än så kräver för mycket jogg och för lite Rocky)

fredag 28 september 2012

Träningsprogram för långsamma marathon

Apropå att jag tycker det är löjligt med ett träningsprogram för att springa ett långsamt marathon. Vad man möjligen kan behöva är riktlinjer.

6-timmarsprogrammet
Först måste man inse att det är omöjligt att springa ett marathon på 6 timmar. Antingen kommer man komma i mål långt innan eller så kommer man att gå delar av banan. Jag känner minst tre som har försökt ta sig runt ett marathon på sådär 5 timmar, och de har alla sprungit (sakta) så långt de pallat och sen gått (smärtsamt) i mål. En misslyckades t.o.m. att promenera in i mål.

Har man inga högre ambitioner än att ta sig runt på 6 timmar är en betydligt smartare plan att växla gång och jogg redan från start, särskilt som varken väldigt långsam jogg eller riktigt snabb promenad är ett ekonomiskt förflyttningssätt. Om man joggar 9 km/h (vilket är mycket långsam jogg) och går 5 km/h (vilket är bekvämt promenadtempo) så räcker det med att blanda gång/jogg i 1:1-proportioner för att ta sig runt på 6 timmar. T.ex. 3 min jogg, 3 min gång, upprepa ytterligare 59 ggr.

Det krävs minimalt med flås för att klara av att hålla ett sånt tempo, utan träningen kommer helt vara inriktad på att bygga hållbarhet i kroppen. Tränar man som man tänker tävla kommer man sannolikt snart klara tvåtimmarspass utan att bli sliten.

5-timmarsprogrammet
Här håller man 8,5 km/h hela banan runt, fortfarande lite för långsamt för ett vettigt löpsteg. Varför inte blanda jogg i 10 km/h (kanske inte plågsamt långsamt, men verkligen inte "tempo") med promenad i 6 km/h (vilket är målmedveten gång men inte rask/stressad). Håller man 3:2-proportioner av detta så tar man sig runt på 5 timmar.

onsdag 26 september 2012

JFT

Nummerlapp till Tjur Ruset kom tillsammans med erbjudande att köpa färdiga program för att springa maran nästa år. Man kunde välja på 6 timmar, 5 timmar osv. Allvarligt? Behöver man ett program för att springa maran på 6 timmar (eller ens 4 om du är relativt ung och relativt man)? Just fucking train ...

söndag 23 september 2012

Double-unders

Visade min sexåring denna övning som är själva förkroppsligandet av elite fitness. Hon kan behöva öva några gånger till.

Det var lite drygt ett år sen jag gjorde dem senast, med en pjäxa på ena foten.

lördag 22 september 2012

En till ÅL

Lite mer genuin Ångatterräng där vid 5 min in i filmen. Jag är inte med en enda frame skulle jag säga. Mycket verkar vara filmat av de som vann mixedklassen och jag befann mig bara inom synhåll från dem ca 60 sek - de startade 5 min efter oss, passerade oss efter ~45 min, Emil bröt vid ~90, 5-10 min senare varvade jag sådär 25-30 min efter efter dem och gick i mål ganska precis 24 min efter.

onsdag 19 september 2012

Rockyjogg pågår

Vad jag valt bort gymet för.

tisdag 4 september 2012

Mer ÅL-film

Tryck på paus vid 29s så kan ni nästan se mig ...

Avstämning
5w styrkeuppehåll med mycket konditionsträning under tiden. Överkroppsstyrkan hämtade sig snabbt till ungefär samma nivå som innan sommaren. Underkroppen var kämpigare att få fason på, men gårdagens pass aviserade att det är nära nu.

Fajting igång igen. Brottning för hela slanten hittills, börjar få svårt att låsa ut grabbarna, visserligen tillåter deras flås bara korta ronder hittills. Kanske är det så att ta ner och behålla toppkontroll alltid har varit min grej. Lite trist när man kör utan handskar och man mest bara gör det obekvämt för motståndaren.

söndag 26 augusti 2012

Rockyjogg Duo

Rockyjogg med Ludde i regnet. I jungfruelig mark (även om det var alldeles i närheten av där jag varit) så förväntningarna var på nivån att det skulle vara lite förvirrad jogg, som det lätt blir vid Rockyjogg på okänt territorium.

Det blev ett riktigt bra pass, skogen var av en helt annan natur än mina vanliga domäner med stående ekar och nedfallna tallar och björkar. Vi fick till moment jag inte övat så mycket på, bl.a. "true muscle-ups" som Ludde kallade dem, och kaminklättring mellan träd.

Höjdpunkterna var väl dock scrambling uppför en skreva med potential att gå riktigt illa och klättring uppför en blöt, mossig sten som jag omöjligt skulle kommit uppför själv, men där vi lätt kom upp när Ludde knuffade upp mig och jag drog upp honom.

tisdag 21 augusti 2012

Scrambling through Albania

2007 ... det var tider det, när jag & lillebror scrambleade (utan att veta att det hette så). Det blev inga sträckor då det inte var speciellt höga klippor, kanske 20m-30m?

Jag har sen dess förstått att i UK är scrambling en ganska stor grej med leder med respektabla stigningar som gör det hela till en riktig uthållighetsutmaning. Man kanske skulle åka dit under förevändning att prova whiskey, eller nåt ...?

fredag 17 augusti 2012

Multimedia

Den enda bild jag fastnade på. Om jag ser lite berusad ut så tror jag det är för att badmössan drar i huden ... Det ska finnas två filmer från loppet där jag är med, men prognosen för att jag skulle få tillgång till dem är negativ.

En film från loppet, det mesta av filmen från insjövarvet och då mestadels de mest lättsprungna partierna, vilket jag förstår då man nog vill ha händerna till annat under de svårare.

måndag 13 augusti 2012

Sviterna av Ångaloppet

Eftersom jag aldrig behövde finna min egen gräns igår så har jag inga nämnvärda sviter. Inte mer än att jag tyckte det räckte med beachträning när jag gjorde gym-comeback idag, och även det var ganska motigt.

Även om loppet var ett F, vilket Emil har onödigt dåligt samvete för, så var träningsperioden innan väldigt produktiv: 7 veckors träning där de sista 4½ var 100% (nåja, 95% då...) riktade mot loppet. Jag känner nu att jag kan simma på riktigt, jag är bekväm i öppet vatten, med och utan massor av simmare kring mig, inklusive att ta mig upp och ner i vattnet (nånting som triatleter och openwater-simmare i princip inte behöver bry sig om). Laborerat med snorkel och flytdolme, fått lära mig en ny intressant träningsform och en väldigt praktisk form av bortrestträning.

Nu i närtid är det framöver fokus på allroundness igen, men jag kan mycket väl tänka mig att göra en mer seriös satsning på såna här lopp nästa år. Fler veckor med specifik träning med start från en bättre bas. Vi får se.

Resultatlistan är ute nu, och jag är ju förstås inte med där. Hade lite hoppats på det med en notering att jag var utom tävlan. Men en enkel räkneövning visar att jag passerade 15 herrlag, 5 mixedlag och 3 damlag på "havsvarvet" utan att bli passerad av något lag (de ca fem lag som sprang om mig på sista löpningen hade jag alltså ändå bättre havsvarvstid än). Bara två lag hade en mindre skillnad mellan havsvarv och insjövarv, fast då får man tänka på att jag slappade rejält genom stora delar av insjövarvet.

söndag 12 augusti 2012

Ångaloppet

Jag har inte skrivit så mycket om Ångaloppet eftersom förberedelserna inte gått så bra för mig. Sprang ett långpass 26 dagar innan tävling på 20km, tre dagar senare brister nånting i vaden (inte den med trasig hälsena) och detta sliter jag upp två gånger innan loppet. Detta kompletterat med sprängande huvudvärk och ca 15 slag förhöjd vilopuls dagen innan - antagligen nerver. Jag hade mer eller mindre räknat hem att slita upp vaden, och kanske skada mig på riktigt, under loppet i jakten på målet - att slå Johan & Patrik.

Loppet är alltså en partävling med uppemot 25 km i mycket hård terräng med dryga 2 km simning fördelat på 24 sträckor. Arrangörerna hade varit väldigt blygsamma när de beskrivit terrängen, det var full tjurrusnivå på den.

30 min innan start blir Emil getingstucken under foten, eftersom han dessutom är lite allergisk så svullnade foten upp.
Start: trots att vi alla var överens om att gå ut i 5:00-tempo så kutade de andra iväg i 4:15 enligt Patriks Garmin. Jag sprang 10m efter de andra i tjurig protest. När det var enkelspår hade jag ett annat lag mellan oss.
Felnavigering och lite halvsvår terräng och sen ut på en grusväg (kanske sammanlagt 2-3 km av så enkel terräng under hela loppet), då stukar Emil foten. Han vill fortsätta men vi släpper iväg J+P.
Strax kommer tre täta simningar där vi kommer ikapp och om J+P på första, skaffar oss lite avstånd på andra och lämnar dem utom synhåll på tredje.
Nu kommer vi in i det arrangörerna kallade "det gröna helvetet", det var bra nära scrambling stora delar av sträckan. Det tog alldeles för kort tid innan J+P kom inom synhåll och sen tyckte vi var för långsamma, eller om vi sänkte farten.
Efter en timme eller så bestämmer sig Emil för att det inte går att fullfölja loppet, men vi är verkligen ute i ingenstans. Den enda bilen vi hittar är obemannad så vi tuffar på joggandes och halvgåendes. Efter 1:30 har vi klarat av fjärde simsträckan och jag överlämnar Emil i Johans föräldrars vård och springer in mot "varvningen", frågar arrangörerna om det är ok att köra solo, och det funkar. Utom tävlan förstås.
Springer mot havet och sätter upp lite väl högt tempo för att komma ikapp J+P. Efter andra havssträckan kommer man till en klippa som är så brant så man måste dra sig upp med rep. Killen som håller på och drar i repet när jag kommer dit har väldigt svårt för det och jag blir otålig i jakten på J+P så jag trycker till honom rejält i baken (ehrm...) så han kommer upp. Först när jag klättrat upp själv inser jag att det var just Johan som fick behandlingen.
Genomgående består havsvarvet av många simsträckor och korta sträckor på land som mera är krypa på och hoppa mellan stenar än nån slags löpning. Jag plockar rätt mycket placeringar både på klättrandet, skuttandet och simmandet, utan att egentligen pressa mig.
När havsvarvet är avklarat är det ca 3 km löpning kvar till mål. Jag ser ingen vits att riskera att slita upp vaderna så jag puttrar på (uppskattningsvis 6-7min/km jämfört med de 4:15 vi gick ut i) och släpper förbi kanske fem lag på sträckan till mål.
Kommer i mål på 3:12:40, efter att förutom kanske 3 små sendrag/krampningar i hamstrings och en i bröstet haft en bekväm söndagsjogg.

Jag tror jag fyllde på med tillräckligt med vätska och carbs innan, men det var ganska snålt med kontroller längs banan och när jag passerade buljongen var det tillfälligt slut med muggar, Red Bull tyckte jag mig inte ha tid att korka upp och dricka, bullarna missade jag helt osv mm så i slutänden drack jag en mugg sportdryck, åt 3 cm banan, en ruta kexchoklad och en bit saltgurka och några muggar vatten. Sannolikt lite för lite.

Såhär i efterhand känner jag att Emils olycka nog var min lycka. Jag är inte alls tränad för uppgiften att maxa ett lopp som skulle tagit kanske 2:45-2:55 om vi båda varit hela och maxat. Men som ett långpass i kontrollerat tempo funkade det bra för mig. Ja, J+P kom i mål på ca 3:24, men det är ju en klen tröst.

Jättekul lopp, men efter att ha sett Emils kollaps efter marathonloppet och sen springa 45 min på en stukad fot vet jag inte om jag vågar tävla på den nivå han lagt ribban på ;)

måndag 6 augusti 2012

Coasteering

Det finns tydligen ett namn för dilemmat jag vidrörde häromdagen: hur man rör sig från punkt A till punkt B (eventuellt via punkter C, D och E) i ett kustlandskap och gör rätt val mellan löpning/gång/klättring/vada/simma/med mera. http://en.wikipedia.org/wiki/Coasteering.

Det jag och lillebror gjorde på en semester för fem år sen har tydligen också ett namn: http://en.wikipedia.org/wiki/Scrambling

onsdag 1 augusti 2012

Det mellanstora blå

Se även Det lilla blå.

Även utan ö-till-ö-lopp skulle väl Rockyjoggen oundvikligen utvecklats till detta, men det skulle kanske tagit ett år till eller två.
Två varv runt denna tog mig 38:56 i ganska metodiskt tempo (till skillnad från halka på algig sten och slå mig medvetslös och drunkna på 15 cm djup-tempo).

Särskilt landdelen blev betydligt längre då växtligheten genomgående var 1½+m hög  med gångar som nån slagit fram med lie = man sprang i gångarna.

Sammantaget lite simmande och ännu mindre springande än när jag scoutade ut slingan. Mest kröp man på klippor, krälade över vattentäckta stenar, vadade och skuttade mellan stenblock.

Den längsta simsträckan är 100m (om man lyckas simma rakt) med djupt vatten och rejäla vågor. I övrigt var det inte djupare än att man bottnar mer än mycket korta bitar.

18 grader säger UNT om gräsöbaden strax söderut. Men det kändes minst lika varmt som Vättern så jag vet inte om det kanske var varmare pga skydd av öarna.

Progressioner inom aquathlon
1. Spring en bit + simma i poolen + spring en bit till
2. Spring en kort bit, simma en kort bit i pool, upprepa flera gånger.
3. Spring en bit, simma i öppet vatten runt riktmärke (ex boj)
4. Ö till ö med korta simsträckor (som detta).
5+. Längre sträckor, större vågor, kallare vatten, risken att träffa på farliga djur.

lördag 28 juli 2012

Mer RLAPNS

Ok, inte första gången nånsin, men första gången i bloggen. Tror det gick bra, men måste hitta gamla scoresheetsen för att jämföra.

Kul regelvariant, inget "inte gå på banorna", och otåliga barn (och vuxna) behöver inte vänta på att de andra ska spela eftersom man slår i omgångar, enligt uppgift som i "riktig" golf.
Inte nytt nånstans. Retur på förra sommarens match (och hela andra gången i år). Denna gång vann vi bara med 4-1. Lika kul som sist. Jag bytte ut min övervägande snipertaktik mot övervägande Rambo. Inte säker på att det var mer effektivt men onekligen lite roligare, dyrare och fler blåmärken efteråt.

Tror inte jag gått så hänsynslöst åt hälsenan post-surgery som idag. Detta toppade nog fotbollsturneringen som toppade gruppträningen i strongman.
Beachvolley, två set efter paintballen. 15-4 14-16, fick lämna WO sen för att bada med barnen. Var inte direkt MVP, märktes att de andra spelat några gånger i år (och förra året) och jag inte på 3-4 år. Imponerad över hur säkra de var på fötterna, det är en kroppsdel som jag behöver vara väldigt desperat för att spela volleyboll med.

Jag borde köra boll/racket lite oftare, men det är inte så tillgängligt. Bortsett från att det är kul och lite idrottslig allmänbildning typ sådär, så blir det en separat domän när allt är så "öppet". Hittills i år har det blivit bollspel tre dagar (svensexan, fotbollsturneringen och idag, fick ju inte till nån vattenpolo på semestern...).

söndag 22 juli 2012

Flip-flop


Går inte lysande med min löpträning. Trots gradvis ökad sträcka och fart sen Lucia så gjorde sig gubbvaden påmind, blev en Rockymarsch idag: 7 km ryggsäcksgång med kulstötning, stockflipp, räckgympa, simning. Tog dock av ryggsäcken under "stoppen". Särskilt simningen skulle kunnat bli svettigt annars.

tisdag 17 juli 2012

Då och nu

28 juli 1992: Löpning 20 km 90:28 min (platt och rak asfalt)
17 juli 2012: Löpning 20 km 101:25 min (varierat underlag, måttlig kupering)

Men rätt nöjd ändå ... löpning var helt och hållet huvudgrenen då och dagens pass var ingen maxning, bara en morgonjogg (på en kaffe och lite frukt, blev tagen på sängen av ett BVC-besök kl 11). Men tror inte passet för 20 år sen var en riktig maxning heller ... för dåligt jämfört med miltiderna.

söndag 15 juli 2012

Inkassering

Återhämtningspass planerat idag, men inledde med att inkassera ett pers:
Simning 200m 3:28,3
Redan första gången i utomhuspoolen tidigare i somras insåg jag att sätta 1:30 på 100 och 3:30 på 200 bara var formaliteter, så inte överraskande men skönt att kapa 32 sek på perset på ett bräde :)

lördag 14 juli 2012

T-29 Osamssim

Alla fyra med på samma pass för första gången. Även Patrik som har ett tävlingspers på under 4 min på 1500m (läs det en gång till så det sjunker in...)

Men med försprång på simningen och ett pass som har större tonvikt på simningen (2 : 11 jmf m loppets 2 : 23) hade jag ett visst hopp om att han skulle ta slut av simningen. Jag och Emil drog hälften var under simningen, kom upp ur vattnet nästan minuten före Patrik, en minut som han sånär som på ett par sekunder sprang in. Under andra varvet skapade vi en lucka som drygades ut.

Under fjärde varvet av fem, med lagsegern bärgad, började den inbördes bataljen. Om jag förra gruppträningen ganska ledigt körde ifrån Emil så gick det inte alls nu när han tränat några veckor. Vi gjorde flera respektive ryck utan att kunna haka av den andre (i simningen är det skitsvårt att haka loss någon), men med 500m löpning kvar svarade Emil på ett ryck från mig genom att gå om och haka av mig. Att man kan förlora med 8 sekunder på ett så långt lopp (48:40 vs 48:32) finner jag helt obegripligt men det fanns ingenting att göra åt (ja, jag kunde strulat mindre med skorna, låtit Emil dra helt i alla simningar osv ... men just där och då fanns det ingenting).

måndag 9 juli 2012

Under kniven

För två veckor sen sprang jag fort i fyra kilometer och fick sen jäkligt ont i hälsenan. Förra veckan sprang jag mycket långsammare, och höll väl kanske i sex-sju kilometer.

En helt ohållbar situation om man ska springa 23 km, så skorna fick lägga sig under kniven. Eller åtminstone den högra.

Testade idag och det tycktes funka. Det var ändå vader/hälsena som begränsade i slutänden, men det kändes som en mer naturlig begränsning inte av att ha haft nånting som nyper in i hälsenan varje steg.

Mitt mål på tävlingen är att hålla ut till havet (14-15 km löpning nästan helt utan simavbrott), har jag inte sänkt laget innan dess är jag övertygad om att jag kommer kunna göra rätt för mig under täta modalitetsbyten.

söndag 8 juli 2012

T-35

Med ny bebis och alla barnen sjuka gick jag förstås också och blev förkyld. Kan ju inte låta bli att tro att natten jag sov 45+90 min var den natt som knuffade mig över kanten. Inte helt kurant än, men bättre två dar i rad och Ångaloppet kommer ju närmare, så ...

Idag :
Löpning 2,85 km
Simning 1 km
Löpning 2,85 km
Tid 56:33 min, tog det så lugnt som möjligt. Försökte tänka "cykla-till-jobbet-tempo".

Långpasset löpning i tisdags var fullständig misär. Jag höll längre än fyra kilometer som veckan innan, men med tempot sänkt 0:20/km hade jag hoppats på mer. Dels hoppas jag på att tävlingsbanan är lite mindre kuperad än Ursviksterrängen och dels hoppas jag på nåt slags genombrott snart.

Studerar man kartan över tävlingsterrängen ser man ett "berg" (som vi inte ska upp på) som är 38m öh samt höjdcirklar på 30m och 35m öh på andra platser, vi simmar ju delvis i havet så bevisligen är vi nere på 0m öh. Ursvik bjuder på flera 20-30m-stigningar, och en av slingorna en 40m+ ("mördarbacken", alla banor har en mördarbacke verkar det som). Kanske är tävlingsterrängen mindre kuperad (och har en mindre mördarbacke), och det tycks vara främst backarna som tar kål på min hälsena.

På fredag går jag på semester. Får jag inget bakslag av dagens övningar så försöker jag trycka in två styrkepass innan dess, sen blir det renodlad aquathlonträning. Riktigt taggad inför lite "renodling", var sju år sen jag unnade mig lyxen att träna mot ett enda mål utan att hålla en massa andra baser täckta (även som @Fit:er tränade jag en massa saker som jag tyckte saknades). Men denna gång är det bara för fyra-fem veckors tid, förstås.

lördag 30 juni 2012

Samsim

Idag var första passet tillsammans med lagkamraten och halva motståndarlaget (Johan aka Fotbollscoachen).
5 varv av:
200m simning, upp ur poolen, på med skor, och springa 1,35km (bl.a. närmare 400m uppför i början och sen samma nedför på slutet).
Tid 54:30

Lugnt i tre varv, snabbare fjärde och sen 98% sista. Att växla övningar verkade snarare hjälpa än stjälpa, i simning brukar min teknik bli bedrövlig efter 500-800m men nu kändes den ganska ok rakt igenom. Första 200 på 3:45 (vattenstart) men jag räknar det inte som pers eftersom jag draftade efter Emil hela första 200.

måndag 25 juni 2012

T-48

Jag tror sommarträningen just fick lite styrsel.
23 km löpning i obanad terräng och 2 km simning i par med Emil. Han har ju lite rutin av att springa maran på åtta dagars träning och sånt. Själv kan jag inte springa fyra hårda kilometrar utan att hälsenan (bland annat) skriker.

söndag 24 juni 2012

lördag 16 juni 2012

Aquathlon / Rockyjogg 2.0

Rockyjogg 3,12km, dryga 20 min
Simning dryga 25 min med snabba ombyten
Rockyjogg 2,97km, dryga 21 min (150m bättre orienterat än ditvägen)
Gjorde inte så värst mkt under rockyjoggen, ville inte vara hemifrån för länge, gravid fru 10 dagar över tiden. Men det blev lite stockflippar (rolig övning, men jag borde nog yxa bort små kviststumpar från stockarna), sidledes travers (två rep) och glide kip+drop kips (på "hög" stång, dvs säkert 130-140 cm).

Simningen kändes bra tekniskt och fartmässigt, men förra helgen protesterade nacken mot det myckna crawlandet veckan innan så i tisdags körde jag ett rejält pass bröstsim och har nu ont i mitt knä (bara under bröstsim och sparka ifrån kaklet) som har en ruptur i menisken och var riktigt inflammerat och eländigt -05. När inflammationen läkte ut efter lite rejäl vila (bl.a. en vecka i Tolo, Grekland då jag nog inte gick ens en kilometer sammanlagt varje dag, hotellentrén 10-15m från havet, restauranger längs stranden) har jag bara känt av det en dag här och var, hoppas det blir samma nu igen. Jag upplever inte simning som så skonsamt som marknadsföringen säger, MMA-sparring verkar förenat med mindre risker.

Det blir nog fler såna här pass i sommar.

torsdag 7 juni 2012

Kampsport 2.1 (Beta)

Säsongsavslutning på jobb-MMA:n. Coach belönades med en fin-whiskey som muta (men det är hemligt), men han körde ett hårt pass ändå. En extra vattenpaus var allt vi fick för whiskeyn.

Premiär för mig för MMA-sparring idag (vissa når det stadiet mycket snabbare än mig). Mycket roligare än både thaiboxning, brottning och grapplingssparring, och då tycker jag de är riktigt kul de med.

onsdag 6 juni 2012

Half survival is full victory

Så var det dags för den årliga cupen då. Jag hade många ursäkter och mycket tvekan innan, men givetvis var jag där ändå.

Vaderna var faktiskt i mycket bättre skick än förra året (då var uppvärmningen en läskig historia och trots bara två matcher var jag förstörd i underbenen efteråt), även om jag tog det lite försiktigt första två matcherna. I tredje sprang jag på hårdare och deltog bl.a. i en utdragen köttningsorgie i sista matchens andra halvlek.

Synd att vi skulle hitta spelet först i tredje matchen, då vi slog gruppsegrarna. Vi körde 2-1-2-1 i första två matcherna, och som mittfältare hade jag väldigt svårt att placera mig, jag var ungefär överallt hela tiden (men aldrig i närheten av bollen). Trodde det bara var för att jag är så ovan fotbollsspelare, men tydligen hade alla problem. I tredje matchen körde vi 3-3 och jag spelade back, helt utan identitetskriser. Nu är jag skittaggad att spela mer, men det dröjer väl ett år till :).

onsdag 30 maj 2012

95% är det nya 100%

Intresset för att lyfta skrot är på alltime-low. Jag ser det som ett tillfälle att testa min hypotes att det krävs oväntat lite för att hålla sig på en anständig nivå av sina PR.

Jag börjar med att sikta på 95% och ser hur mina skillz som simmare, brottare och rockyjoggare ter sig då. Frigör inte denna devalvering av styrka tillräckligt med träningstid och energi ska jag åtminstone överväga att sänka nivån till 90% för underkroppen*.

*) För överkroppen kommer det nog vara svårt att komma ner på 90%, om jag inte slutar träna, eller börjar träna för sub-3-marathon, och överkroppens dragmuskler verkar ju klara sig 100% på en rockyjogg och lite brottning.

söndag 27 maj 2012

Bollspel x 2

Svensexe-paintboll, alla var så förfriskade att det var närmast meningslöst att dela upp i lag, eller åtminstone att försöka lagspela som vi gjorde. Även om vi varit nyktra tror jag det här upplägget var tråkigare än i somras, uppblåsta tävlingshinder och vapen med usel precision. Enda roliga momentet var alla mot alla på slutet.

Senare på kvällen post-op-premiär för fotboll. Inga dobbskor och lite småfuktigt gräs gjorde att tvära start/stopp/vändningar autoreglerades bort.

lördag 26 maj 2012

Rockyjogg del 2


Några fler hinder/utmaningar längs samma ungefärliga rutt. Den är aldrig identisk från gång till gång.

onsdag 16 maj 2012

Backe - check

Backen 2:14 min
På väg från jobbet sprang jag uppför backen. Lyckades hitta en ännu lägre växel så satte personligt rekord i långsamhet, men ändock: sprang hela vägen.

Hetsades också som sagt till att kasta det mesta av försiktigheten över bord på senaste strongmangruppträningen, och det mesta fick stanna över bord.

måndag 14 maj 2012

torsdag 10 maj 2012

Definition av terränglöpning

Tydligen ska det arrangeras ett terränglopp, Stockholm Trail. Ja, jag ska inte vara med eller så, men de hade en enkel och elegant definition av terränglöpning "Mottot är att det ska gå fortare att springa än att cykla banan med mountainbike."

Det där utesluter ju den absoluta majoriteten av så kallade terrängspår jag sett till. Det fick mig att tänka på när jag långt ute i Lunsen, nånstans i ett träsk på en träspång, stötte på en mountainbikecyklist och var tvungen att fråga "Var det inte svårt nog att ta sig hit utan cykel?".

måndag 7 maj 2012

söndag 6 maj 2012

Strongman Söndag

Urgh. Trött. En halvtimmes uppvärmning och tre timmars träning. Sen mat och öl på det.

Alltid fascinerande hur folk kan överraska i vissa strongmangrenar, tarmtunna lillebror går långt i conans och inte alls illa i farmers. Marcus gjorde väl strålande ifrån sig i allt utom conans. Och Björn slipper ju inte undan utan förväntningar, men han visade mig vart ribban ligger i däckvält och duck+släde.

I morse var första gången på tio dagar som ytterskinkorna inte var knutiga och molvärkande (efter lite för mycket clinchbrottning tror jag). Så givetvis sa det plopp i ryggen redan i tredje grenen. Conans gick inte att ta ett steg i, men däck och medley känns inte som jag kan skylla på ryggen. Där får jag helt enkelt bli starkare.

Ögonöppnande att bli grupptryckt till att lämna komfortzoner (för hälsenan) bakom sig. Vet egentligen inte om det är någon bra idé, men idag höll den. Fick även visa Erik & Mackan att jag kan göra en kung-fu-kip, det var post-op-debut för det också.

Nån slags film kommer väl sen.

onsdag 2 maj 2012

Hur man kommer tillbaka

Ibland är starkemannandet lite deprimerande, eftersom det saknas väldigt mycket mot gammal god nivå. Men ändå: sätt två-tre post-op-PR varje pass (det spelar ingen roll att ökningarna är små och från en patetisk nivå), träna varje vecka och förr eller senare är man ju tillbaka?!

Idag började jag jobba på ett nytt moment inom en helt annan domän. På väg till jobbet tog jag mig uppför hagabacken. Gick det mesta, joggade de två lättaste partierna. Tog mig 2:29, ca 2:04 är det långsammaste jag lyckats springa utan att gå (det är etappmål 1), att kunna utmana perset på 1:43 är drömmålet. Backlöpning är intressant då det måste göras på tå, vilket sträcker hälsenan och belastar vaderna.

lördag 28 april 2012

Rådjur stretchar inte innan de springer

Vi vet att lejon värmer upp noggrant innan zebrajakten, men hur står det till med vår skandinaviska fauna?

Under dagens Rockyjogg trampade jag nästan på ett sovande rådjur (klockan var efter sex, ingen ordning alls på djuren härikring) och det satte iväg i full fart, helt utan stretching, mobilitet eller gradvis pulshöjning.

onsdag 25 april 2012

Indikator

Chins/pullups är ju en av mina fyra indikatorer som jag har kört sen ... ja -94 eller nåt sånt. Bäst kaksmulespår av resultat att följa har jag för chinups med vikt. Mina första tio-femton år körde jag ostrikta strikta chinups när jag körde viktlöst, men viktbälte mildrade formbrotten något. Men under senaste knappa året så har jag graviterat mot att brandmanspullups, såsom i brandmans/polis-VM, skulle vara en bättre indikator, särskilt om man bara kör dem sporadiskt som jag. (Därmed inte sagt att jag tror man ska träna så)

En stor fördel med dem är att de blir identiska från gång till gång, från pullup till pullup (eller det var vad jag trodde tills jag såg filmen). Tresekunderspipen gör att man frivilligt uppsöker ett dött häng, hakan/käken mot stången markerar samma toppläge alltid.

Ni får lita på mig att jag inte står och vilar mellan lyften. Mycket trångt på gymet och ville inte att nån stackars tjej skulle tro att avsikten med kamerapositionen är att filma hennes akter när hon kör kålmasken.

Lite oegentligheter börjar ske nånstans efter 15:e reppet. Men ändå: 23 reps, inte illa givet att det kommer nästan uteslutande av Rockyjogg, brottning, simning och vadmer som kan ha bidragit. Kommer inte älta brist på pullupträning så länge jag kan dra av 20 eller så av denna variant.


Ja, det här är ju lite jungfruelig mark, och som allt ovant väldigt jobbigt :). (Relativ) försiktighet från bådas sidor pga brist på mjuk matta, men ingen brist på speglar och glasfönster.

måndag 23 april 2012

Starkeman måndag


Presslaborationer.

Jag stod över strongman förra veckan, hade hemskt mycket på jobbet, men nu var det dags igen.

Stocklyftet kändes mindre dåligt utan att jag kan backa upp det med resultat. Plockade några sekunder i deadlift hold, gick en mycket försiktig okgång men det räckte för att kapa 13 sek. Duck+slädmedley och sen osorterade pressövningar. Stenen såg inte mycket ut på håll, men full av vidriga skarpa kanter och inga naturliga handtag. Kör den nog aldrig igen ...

torsdag 19 april 2012

Nu är det vattenfyyys

Simning under simskoletid blir inte så mycket simning nuförtiden, mest bada med en unge medan andra simskolar, och sen byta unge halvvägs.

Mot slutet av simtiden kom tre killar från ariska brödraskapet in och började simma. För dåliga för att vara simmare, för kraftiga för att vara triatleter, för bitiga för att vara tre random kompisar. Brandmän? UV-rugby?

De slutade simma och började stå på botten och dyka efter ringar. När de började slå knopar sittandes på botten räknade jag bort UV-rugby. "Vad håller ni på med? Egentligen" "Vi kör vattenfys. Poliser!". Jag gissade ganska nära åtminstone. Och egentligen tror jag att brandmän får göra sånt här på arbetstid.

I omklädningsrummet höll dykarklubben på och förberedde sig, med våtdräkter (varför???) och allt.

Kul att ytterligare några utnyttjar den tredje dimensionen.

onsdag 18 april 2012

Femårsjubileum

Idag är det 5 år sen vi började brottas, grabbarna och jag.

Inom vissa kampsporter skulle man fått svart bälte nästan per automatik nu. Tanken att hänga på sig ett svart (eller ens mörkt) bälte är förstås löjeväckande, men det har hänt att jag ibland skymtat fibrerna matrisen är vävd av. Antagligen skulle man känna sig mer kompetent om man bara kört kata, mits och drillar. Sparring gör en alldeles för ödmjuk.

Nästa hålldatum är 2015-10-06, fem år efter att jag slutade med att misslyckas katastrofalt med att träna kampsport en gång i veckan och börjat köra med instruktör regelbundet och legat nära 2 ggr/vecka i snitt (utom de två första månaderna efter hälsenerupturen).

Efter att ha lagt fem år mestadels på att bli mediokra grapplers ska vi nu uppnå medelmåttighet inom clinchens område. Låga men orealistiska mål.

söndag 15 april 2012

BJ

Det var ett vanligt tråkigt mingel på jobbet, så jag hade flytt undan till mitt hörn. Efter en timme eller så kommer nån in och säger "BJ & Tito är här.". Så jag tyckte det var värt att åtminstone gå ut och värdera sanningshalten.

Jag, Fredrik & BJ.
Sen frågade Tito "Grabbar, vill ni ta kort med mig nu?"
"Helst inte."

Var väl trevligt att ha hela UFC-prylen avklarad. Nu kan jag återgå till att bara se det på teve. Klart bekvämare.

lördag 14 april 2012

Sand castles in the snow

Igår kändes allt så bra. Kvällen slutade med en öl i soffan och aussie rules på teve. Äntligen! har nya säsongen börjat sändas, var orolig att de slutat. (Ikväll ska jag se annan tandsskyddsidrott)

Och så idag ... upp vid sextiden och tänka att det var väldigt ljust ute ...
Jag har provat rockyjogg i många olika väder (inga av dem har varit bra :)) sen jag började i slutet av januari, men det här var ändå värst hittills. Blöt, tung slasksnö överallt som förstörde allt form av grepp och fäste.

Jaja, det blev iaf en runda som höll på länge.

onsdag 11 april 2012

Dumb & Dumbbell

Fredrik har byggt om handtaget så det blir lite smalare som såna här behöver/brukar vara.

Men jag förstår inte hur vi ska få på tillräckligt med vikter!? Får bli många reps istället ...

måndag 9 april 2012

En annandag

Fredrik hade drygat ut med ytterligare trevligt träningssällskap i form av lillsvåger.

Förra passets okmeck. Det här passet stod jag över oket, bära 100kg kors ena veckan till 200kg ok veckan efter var något för brant progression för min hälsena.

Vi fick skriva lite nya resultat på tavlan. Då har vi förvisso satt oss i en sits att ha några bekväma rekord att plocka.

Greppet är nog riktigt bra, även om jag inte riktigt har referenser på så lätta vikter. Stocken kommer jag inte komma tillbaka i normalt slag denna vända, satsningen är för svag/osäker/stel/läskig och splitta gör jag bara med tvekan och bara på 60 kg.










lördag 7 april 2012

Rockyjogg

Jag har ju trott att namnet varit självförklarande, typ att det första som poppar upp i huvet när man hör "Rockyjogg" är rätt, men åtminstone en person kom att tänka på den här (säger möjligen mer om honom än om Rockyjogg) :

Den enda Apollon jag känner heter Axle i efternamn.

Min hälsena har senaste tio dagarna fått mer stryk än den förtjänar, och mer än den tål. Stålängd och löpning mörade väl upp den, men 200 kg ok satte in nådastöten, eller ... ja, den har ju inte gått av igen, förstås.

Efter två lugna dagar gav jag mig ut på en försiktig jogg idag, tog med kameran för att dokumentera Rockyjogg, men även tvinga in lite riggningspauser.


Så ser det ut ungefär.

måndag 2 april 2012

Strongman måndag

Här finns väl ett och annat lätt rekord att hämta för oss båda. Ja, nästan allihopa.


Efter att ha testat aikidomovet till vänster två gånger på en 40 kg tyngre person så tror jag att jag nog hellre skulle gå grekiskromersk på den lyftne - ta en rejäl underhook och göra en duckunder under kroken.

torsdag 29 mars 2012

För enkelt?

"Worker bees can leave.
Even drones can fly away.
The Queen is their slave."


Var det här det här? Verkligen?
Nåja, jag testar väl en pannkaks-MMA och upptäcker om sjukdomen bara tagit ledigt en dag.

tisdag 27 mars 2012

Kvack

Fredriks kollega föreslog att när Fredrik tuppat av (för det gör man av såna här dumheter ... eller, det har ju hänt en gång faktiskt :)) skulle jag aldrig kunna bära honom utan vara tvungen att ringa SOS. Motsatsen behövde förstås bevisas.


På det hela ett mer genuint pass än förra veckan, höll igen lite i allt utom deadlift hold, men så ska det vara nu. Splitta stocken fortsatt science fiction, men hävde utan rädsla eller obehag upp 120-stenen på 118cm. Invigning av duck walk-handtaget (vi skulle nog behöva köra med smalare vikter...) och en improviserad släde.





Post-workout nutrition utanför självhatets zon.

söndag 25 mars 2012

Running Man

Har egentligen inget att skriva, men försöker ändå.

Ett pass simning ut, ett pass löpning in och ett pass strongman in.
Hur denna ekvation skulle gå ihop sig kan jag inte försvara, annat än att lyftningen är ytterligare nedskuren och helt lagd på ett pass/vecka.

Hälsenan som tidigare sagts inne på slutfasen av rehabben, den status som gäller om cirka en månad är nog vad jag får nöja mig med. Återkommer med rapport.

Tån har läkt ihop så den fungerar, gör lite ont fortfarande men gissar att det är som när man skadat ett finger - icke-fungerande i två veckor, ömt, smärtande och småsvullet i tre månader. Tror knät håller på att segla upp som nästa bekymmer som ska ersätta hälsenan och stortån.

Joggade förbi Slynan och Grodans residens i morse. De har lätt den största trädgårdstomten 2-3 km från centrum. Målet är att springa runt hela pölen, tror det är 12-14 km beroende på om man slaviskt följer vattnet eller inte.

måndag 19 mars 2012

Ett säkert vårtecken

Tillika post-traumapremiär för strongman. Kommer nog vara mera arbetsmannainriktning än tävlingslikt som gäller framöver.
Min tidiga julklapp kom till bruk först långt efter julafton.
Läskigast var stocklyft (splitta var bara att glömma) och prowler. Deadlift hold, sled drag, cross walk och stenlyft gick bra. Slitigt för ryggstackarn, den har nog blivit lite väl van vid marklyftsvinklarna.

torsdag 15 mars 2012

T minus okänt antal dagar

Fördelen med att spela biljard mot barn är att man kan maskera det faktum att man är usel genom att låtsas att det är för att de ska vinna.

Simning 7550m ( + plask och lek)
Löpning - två vändor
Styrkegympa - två gånger
Samt bära 30 kg jättebebis som somnade på restaurangen tillbaka till hotellet (500-800m), slitigt.


Fifi påstår helt plötsligt att hon kan simma ryggsim, nånting jag VET att hon inte kan. Första försöket var helt hysteriskt kul (fast kanske bara för föräldrarna...), men då fanns ju inte kameran där.