En olycka sker sällan ensam, och oftast i hemmet

Fredrik vabbade i måndags och jag hade femårskontroll och tidig dagisstängning att hantera igår. Men det var nog två extra vilodar mina lår behövde.

Det blir spännande att se hur kroppen nu svarar på strongman, överkroppsstyrka och underkroppsstyrka tre dar i rad. Jag är inte van vid att träna ofta, och när jag väl gör det dänger jag till med storsläggan. Som mental uppvärmning blir Fredrik uppringd och får höra att grabben är sjuk. Vi avverkar stocklyft, farmers walk, arm-över-arm och däckvält. Innan sista övningen, stenlyft, ringde Fredriks fru och sa att hon skållat benet. Vi oljar av oss och sätter oss i bilen, backar ur, nånting smäller till.

En död svanslös råtta ligger på asfalten framför bilen. Styrningen funkar inte, batterilampan lyser. Vi öppnar huven och konstaterar att generatorremmen hoppat av. Råttsvansen sitter kvar där.

Såna här träningsförhinder hade vi aldrig innan det här med fru och barn. Råttincidenten känns dock svår att koppla till civilstatus.